Det här med att inte bo med sin sambo

Hey världen! Här är en lista på det jag saknar med att bo med Kev:
  1. Vakna bredvid honom. Och med det menar jag vaknar först, pussa honom fast han hatar att väckas av något i sitt ansikte, häller upp en kopp kaffe till honom som står och blir kall medan han sover vidare och jag ligger bredvid och läser. När han sakta med säkert kryper närmre mig så boken bli oläslig och till slut så somnar jag om med honom i tre timmar till. Kaffet i kannan kallnar.
  2. Att göra ingenting med honom. Och med ingenting menar jag att jag tittar på mina skräpserier och han låtsas plugga men egentligen så nördar han något musik-relaterat. När han sen bryter tystnaden för att berätta något jätteintressant, varpå jag ojar åt hur cool han är, varpå han attackerar mig. Eller jag honom. För han är så obeskrivligt söt när han pratar om något han brinner för.
  3. Ta konstanta tupplurar och duschar med honom. Minst två gånger per dag.
  4. Bryta lägenhetshänget för att göra något annat, gå ner på stan eller ta en promenad. Vi har alltid något att prata om och jag tror inte att det finns någon i denna värld som är så intresserad av varje litet fragment jag uttrycker.
  5. När vi har haft besök eller hälsat på någon. Hur lugnet mellan oss är självklart och vi lämnar eller stannar kvar tillsammans. Alltid tillsammans. 
  6. Att någon gång varje timme få en slängpuss.
  7. Att när vi har varit tillsammans, om än bara en dag eller två, så går vi båda runt i våra respektive lägenheter och råkar göra kaffe för två, för vi tänker att den andra är där. Det är så inpräntat i min kropp, i mitt tänkande att Kev alltid är där.
Måste bryta listan här för ögonen tåras. Jag pratar aldrig om det, hur mycket jag saknar honom, för det gör helt ärligt lite ont i kroppen. Ibland när jag tänker på honom så spricker jag ut leende som en jäkla solros. Och ibland så värker det i nästippen och några motvilliga tårar rinner för jag saknar honom så.
 
Någon gång när jag städade lägenheten för att tag sen så spelade jag min sing-along-spellista på Spotify. Helt plötsligt kom Aerosmiths "I don't want to miss a thing" och jag började sjunga med medan jag dammsög. Sen började jag från ingenstans grina. Inte för att jag var ledsen. Utan för att "I still miss you baby. And I don't want to miss a thing". 
Dagbok, Fluff | | Kommentera |

Påskhelgen 2016!

Hej världen! Påskhelgen detta år har kommit och gått. Jag måste säga att jag nog aldrig har haft en så... o-ortodox(?) påsk i hela mitt liv. Jag menar, inga ägg som letades, knappt någon traditionell påskmat och inte så mycket släkthäng. Fått en rejäl dos familj dock, då huset i Hallstahammar var samlad med full trupp (dvs mor, far, Elle, jag, Erik, Kev och Ebba) och vi har delat frukost och ett okristet högt antal kaffestunder tillsammans. Men det har varit skönt, vädret har varit ljumt och massa godis införskaffades ändå. Så den här påsken få absolut fem ägg av fem möjliga.
 
Jag kom hem på onsdagskvällen och mös med min fader och SVTplay. På torsdagen var det full rulle. Träffade fina Sara och hennes ljuvliga mops Petter för första gången, gick en promenad med Elias, repade på teatern och delade pizza- och filmmys med Philip hemma hos honom i Kolbäck. På fredagen blev det heldag med familjen och godis innan jag klockan 17 rörde mig till Västerås för minipåskmys med andra familjen Ovesson. God mat, lapp i pannan och upplockning av min snygga Kev på kvällen. Lördag var utformad som fredagen, men istället för fina Ovesson blev det först min fina släkt hos moster och morbror och sen en snabbvisit hos Kevs föräldrar. Klassisk påsk säger jag!
 
Söndag och måndag fick jag spendera i hemmet i Örebro med min sambo, kock och livs kärlek framför serier som Netflix's Love (rekommenderar starkt), Walking Dead, lite Modern Family och filmen Man of Steel. God mat lagades, konstanta kyssar och knappt lämna sängen med min finaste kille. Fulltankad på energi och kärlek, även fast jag var tvungen att gå upp klockan 05 idag för att ta tåget som jag sitter på nu. But all is well, längtar efter att få komma hem till lägenheten och sambo i Stockholm för en april i den blomstrande storstaden.
Dagbok | | Kommentera |

Alla tiders!

Hej världen! Förra veckan, alltså veckan innan påsk, var alldeles alldeles underbar. Efter en aktiv praktikvecka lyckades jag få till en av mina absoluta favorithelger in the history of gorgeous life. Jag fotade runt med min lilla mobil, printscreenade snaps osv så jag har lyckats få till fotografiska bevis på alla godbitar, utan särskild ordning, från helgen vecka 11, 2016.
 
Jag hade privilegiet att få min fina vän Philip över för en dag i Stockholm. Vi vandrade runt, åt massor, shoppade lite, gick på bio och pratade i timmar non-stop. BIlden ovan är en gammal goding för ibland har man det helt enkelt för trevligt tillsammans för att bryta för en groupie. Han kommer nog hata mig lite om han ser den publicerad, men bilden gör mig bara så glad! En fin representation av en alldeles underbart fin vänskap.
 
Här är en liten bild på mig och killen och, vad som skulle bli en söt, Ebba. Men någon tog fram en korv ur kylen och hon var förlorad. Vår lilla bebis. Men se ändå kärleken i Kevs ögon. I wish he would look at me like that.
 
En jättetöntig hiss-selfie från Granängsringen. Jag tyckte jag såg cool ut när jag, med fullpackad väska och solbrillorna i pannan, rörde mig mot V-town efter några praktikdagar.
 
Jag förstår inte vad ni skulle kunna undra över den här bilden? Kev har självklart gjort en operation. Det är lugnt, det är cool. Jag är nöjd. I like men with a strong jawline, I do.
 
Dessa fina damer, Emelie och syster Ellinor, plockade i fredags med mig till Eskilstuna för second hand-vandring och tonfiskrulle.
 
Strax efter turen till Eskilstuna mötte jag upp Nattiz på Bistrogränden i Västerås där vi delade på några glas vin, god mat och massa underbar catch up.
 
På lördagen var det full rulle med allt möjligt som ni kommer se nedan. Men bland annat fick jag gå på Blue Moon Bar med mina absoluta favoritmänniskor och dansa rumpan av oss och shotta loss hela natten. Aldrig varit med om maken till euforisk glädje.
 
På torsdag kväll besökte jag, Emma och Bee hennes arbetsplats för en afton av spakväll. Grönt skräp i ansiktet, bodyscrub av socker och bubbel med frukttallrik. Och så lite bastu på det. Ni hör ju?
 
Inga kommentarer. Face Swap alltså <3
 
Hittade ett par glaslösa glasögon på second hand. Elle röstade ner på dem. Jag tyckte jag såg intellektuell ut.
 
Fredagen avslutades med öl med dessa tre fina töser och dessa två män på Pitchers.
 
På lördag förmiddag, med kebab vid vår sida, satte vi oss framför tre skärmar och började väntan på biljetterna till Kents sista konsert som äger rum i 17 december. Euforin, åter igen, när vi fick biljetter!!!
 
Vi repade i lördags, i Hallstahammar. På älskade Hammarteatern, tredje föreställningen den här gruppen (med vissa ändringar) gör en föreställning med vår fina Mathias Wiik. Spelar någon gång i höst, kommer bli... En upplevelse minst sagt.
 
Ännu lite bilder från lördagskvällen. För den var verkligen helt amazeballs.
 
Utsikten under hela söndagen så jag och Bee bänkade oss framför säsong två av How to get away with Murder. Alldeles för involverade i den serien just nu, och senare på kvällen joinade Anne och Erik oss för pizza och Farmen-final. Såklart. Och även en film att somna till: Sleepless in Seattle.
 
På lördagen, mellan repet på Hammarteatern och BMB på kvällen, hann jag och Bee dra med oss våra män på 123 Schtunks fantastiska version av Romeo och Julia. Kevin och Erik blev utsatta som tusan, skulle förföras och mördas i andra akten osv. Om ni inte vet vilka 123 Schtunk er så råder jag er starkt att ta reda på det (och sitt gärna längst fram för bästa möjliga upplevelse).
 
Åter en utsikt från söndagen, här på förmiddagen, med en katt framför mig och en Kev vid vår sida och När Harry mötte Sally rullandes på TVn.
 
Måndag, tisdag och onsdag på praktiken var magnifika veckan därpå. Produktiv måndag och tisdag förmiddag. På tisdag eftermiddag höll Folkets Hus och Parker i en liten networking get together thingy som hette Påsktoddy, där folk från hela svenska filmbranschen svängde förbi. Var helt underbart trevligt och utvecklande. Alla stod och vispade äggulor med konjak och minglade runt. Dagen efter fanns det rester för alla på jobbet så, ja, varför inte?
 
På onsdag eftermiddag, denna vecka, åkte jag hemåt för vad som kom att bli en underbar påsk. Mitt sinnestillstånd på bussen när jag satt och lyssnade högt på pepp-musik, hög på livet, efter denna underbara perfekta vecka.
 
Dagbok | | 2 kommentarer |
Upp