Potpurri av helg och filmkritik

Hej världen! Tiden springer förbi och ännu en helg har passerat. Helgen vecka 50. Herregud. Helgen har spenderats i goda vänners slag och har varit fullproppat med film till bredden. Som det ska, i och för sig, för en filmstudent, men som händer allt för sällan. Nu när man är inne på tredje och sista året så är det allt vanligare att man läser om filmer istället för att se dem. Men jag har gjort det som en gyllene regel att se de filmer som omnämns i min kurslitteratur. Så härnäst på schemat låg Mai Zetterlings Flickorna (1968). Jag ska inte vara allt för långdragen om denna film, men jag har kastat in en kort scen här i inlägget som väldigt väl visar vad filmen handlar om: feminism, kort och gott. Tycker att du som läser ska ge klippet 1 minut och 46 sekunder av din tid och om du känner något, minsta lilla, så rekommenderar jag varmt att du ska se Flickorna. En aningen rörig film med drömsekvenser, slagord och girlpower men som griper tag i en på ett sätt som filmer idag inte riktigt kan åstadkomma.
 
Men i alla fall, vecka 50. Efter fem vardagar av tumulta upplevelser som involverade lägenhetsscoutande i Stockholm, en vardagsflykt till Västerås och Ikeas julbord och läsning, skrivning och uppsats, uppsats, uppsats, så kom Kev och jag till slut fram till lördagen. Vi sov för länge, för vi kunde, jag klämde en snabb men fin fika med Amanda och Sofie innan tåget bar mig och Kev åter till Vässan. Jag fikade (äntligen!) med fina Nattiz, firade snabbt Sussies födelsedag med plankstek och spenderade sedan natten med tre filmer och fyra vänner på Lucia Movie Night på SF. Snabb filmrecension av de tre kommer i ett annat inlägg. Sov sedan mellan halv åtta och halv tre (bra för studierna, absolut), vaknade av soppdoft och såg Star Wars Episod 1 innan en buss bar oss åter till Örebro, studier och stress. Men hej, snart är det jul!
 
Tänk att sambon min är så snygg. Snyggare än alla. Snyggare än Chris Hemsworth liksom.
 
 Nattiz och jag har flertalet gånger hört att vi är lika varandra. Jag har aldrig förstått det. Förrän jag såg den här bilden.
 
 Bästa människorna på bästa groupie-bilden. Vad mer behöver sägas?
 
 Ett "springade skämt" mellan oss fem där ovan när vi sr på Star Wars.
 
I övrigt vill jag kasta in en tanke om filmkritik, eller snarare bara en varning (som många gånger förr) att jag kommer försöka skriva mer. Mer om film alltså. Vilket är jobbigt, svårt, fisigt, blörgh. Jag tycker det är läskigt att uttrycka sig om film i skriven text, jag tycker mer om att göra det verbalt, oralt, liksom. Men övning ger färdighet, man kan inte lära sig om man inte försöker, etc etc. Jag ska i alla fall försöka, det får bli ett litet decemberlöfte till mig själv. Distanskursen jag går just nu i, just, filmkritik väcker sådana behov hos mig och om jag vill lära ut om film och filmkritik så måste jag ju bemästra konsten. Konsten i att ha åsikter om film. Hjälp.
Dagbok, Filmkritik | | Kommentera |
Upp