...och på måndag blir jag stockholmare.

Hej världen! Vart ska jag börja? Är inne på min andra vecka på min praktikplats Folkets Hus och Parker där jag praktiserar som projektledare för en konferens som ska hållas i oktober. Jag trivs som fisken i vattnet med eget kontor, flexiga arbetstider, roliga diskussioner med arbetskamrater och, som grädde på moset, så finns det en ambition om att behålla mig längre än min praktikperiod. Det värmer så varmt och uppgifterna är så givande att jag inte kan låta bli att skutta högt och spralligt när jag tänker på framtiden och alla möjliga kulturella arbetsplatser jag kommer kunna söka mig vidare till. Är riktigt lycklig.
 
Lånar för tillfället en lägenhet mitt i centrala Stockholm den här veckan. Spenderar dagarna på kansliet vid Mariatorget och vandrar hemåt genom Gamla Stan varje eftermiddag och myser av att känna sig som en stockholmare. Har fått dille på poddar som Throwing Shade och Alex och Sigges pod, som jag lyssnar på när jag vandrar längs gatorna. Ringer frekvent och pratar bort tiden med familjen, Kev och mina andra människor och överkonsumerar äpplen. Ska idag fika med Amanda klockan 18 vid Hötorget. Och på måndag flyttar mina saker till lägenheten i Tyresö där jag ska bo med Sofie i 5 månader.
 
Tråkigt nog ska jag och Kev bli särbos under detta halvår. Men vi har gjort det bästa av situationen. Han följde med mig till Stockholm i söndags och vi vandrade runt, åt mycket gott och gick på bio. Innan dess, hemma i Örebro, myste vi loss med serier som Welcome to Sweden och den vidriga tredje säsongen till Heroes. Lagar god mat, pussas mycket och bara är nära varandra. Vaknar till kaffe i sängen och pratar bort hela morgonen medan vi kramas.
 
I måndags hämatde mamma och pappa mina möbler och grejer, så vi bjöd dem på mat. Har träffat familjen en hel del då jag för någon helg sen åkte hem och mös med min mor, syster och Erik en afton. Den lördagen gick jag och Beatrice på Hammarteaterns improföreställning och dagen efter träffade jag Elias för en snabb fika innan föreställningen av Västeråsrevyn som pappa är med i, bland annat. Min syster fyllde år förra onsdagen så jag träffade släkten. Sov hos Ovesson i torsdags men två sjuka individer, men somnade ändå gott och frisk till Sveriges Mästerkock i deras soffa. Åt middag med Johanna, sprang in i Stina, överraskade Nattiz med ett litet snabbesök. Hann träffa Maria innan hon flyttade till London förra måndagen. Dessutom hann damerna Amanda och Sofie komma och sova hos mig dagen innan opponeringen på våra c-uppsatser. Så de är reviderade och inskickade nu och vi håller alla tummar för godkänt. Distanskursen i filmkritik är färdig också.
 
Kära nån. Blir helt trött när jag skriver det här, man hinner mycket på nästan två veckor. Kasta även in en hel del tid spenderad på SJs tåg mellan Örebro och Stockholm så förstår ni nog min trötthet en del. Men mår så himla bra. Dock mår man ju som bäst som bilden där uppe, i sängen med kaffe och bok och en Kev som sover vid ens sida. 
 
Imorgon kommer Elle till Stockholm, på fredag plockar jag med mig Ovesson-klanen till Örebro för en sista spelkväll där. På lördag blir det teater och vin i Hallsta med några fina tjejer och på söndag blir det heldag med bästa Beatrice. Och på måndag blir jag Stockholmare. Puh. 
Dagbok | | En kommentar |

Vi alla förtjänar dagar av absolut ingenting

Hej världen! Kan vi inte bara erkänna det för varandra och för oss själva: ibland måste man få ha groteskt oproduktiva dagar där man inte lämnar sin pyjamas eller tittar sig i spegeln, där man inte bäddar sängen för man tar konstanta tupplurar och där man äter vad som faller en in och tittar på exakt vad man vill. Tycker det borde vara en mänsklig rättighet att ha dagar av absolut ingenting i sin kalender. Om jag minns det rätt så finns det tydligen forskning som faktiskt visar på att man ska ha MINST en dag i veckan där man inte gör något för det är bra för ens hälsa. Herregud. I'm in luck, kommer leva tills jag blir 200.
 
Onsdag morgon och förmiddag smed jag och Sofie på det sista i uppsatsen, framsidan och sidobrytningar och fan och hans moster. Efter Sofie packat väskorna och tagit sig hem mot sitt Kalmar facetimeade jag med Bee och hade intensiva diskussioner om filmen Joy, bland annat, och planerade helgen en del. När samtalet var slut föll energin från kroppen. Spenderade resten av min onsdag på rygg framför småserier och ibland kramandes med Kev. Blev bara en sån där dag när man var helt fricking slut. Skyller det inte på något, tror bara att kroppen håller på att släppa anspänningarna inför flytt och uppsats och praktik. Hoppas jag i alla fall!
 
Torsdagen blev ju inte så mycket bättre. Sov alldeles för länge, vaknade och drack kaffe i sängen och pluggade bredvid en snarkande Kev. Vi dedikerade dagen till, ni vet, det här perfekta med att vara sambos. Låg och pratade om allt: film, musik, livet, den kommande flytten till Stockholm, framtiden, dåtiden och vad vi ville äta och titta på. På aftonen delade vi på en Ernst-flaska med vin framför Heroes och Fargo. Det här är verkligen en sammanfattning av mina absoluta favoritdagar: de som spenderas med Kev i pyjamas.
 
Idag är en ny dag, fredag, och ännu en helg i Hallsta och Västerås har påbörjats. Tog bussen i morse vid halv tio till Västerås och sitter nu på Espesso House och ska snart möta upp Philip för lunch. Resten av helgen blir det teater och mer teater, och självklart lite familj och vänner-mys. 
Dagbok | | Kommentera |

Mängder kaffe och ett sista ryck

Hej världen! Dagarna med Sofie som nattgäst har kommit in i en slags rutin. Vi sover länge, äter långa frukostar med Kev, inser att vi borde göra något av nytta, gör denna nytta och lagar sedan mat och glor på tv. Om det inte verkar lovande för vårt kommande samboliv så vet jag inte vad.
 
Denna tisdag hade vi inget särskilt planerat, tills vi insåg att vi hade lite kvar av uppsatsen. Oops. Eftersom Kev ville ha lägenheten för sig själv så han kunde spela in musik (yes, sex år senare och karln vågar fortfarande inte sjunga framför mig) så vi vandrade i bitande kyla mot biblioteket. Fun fact, jag och Sofie är MÄSTARE på att spendera pengar på café och choklad så vi var duktiga och bestämde oss för att gå till stadsbiblioteket istället för vår klassiska Espresso House. Men då frågar jag, vad betyder det när vi kommer fram och biblioteket stänger om en halvtimme på grund av röd dag imorgon? Ödet, sa vi! Och gick med "brustna" hjärtan (och ledsna plånböcker) till Bara Vara. Hej, det blev i alla fall ett lokalt café istället för ett kommersiellt. De små segrarna.
 
Väl där drack vi (se: jag) mängder kaffe och skrev in det sista i uppsatsen. Så allt är nu nerskrivet. Nu ska vi bara gå igenom alla källreferenser och dubbelchecka med grammatiken så skickas den in på måndag. Exalterad och hoppas det kommer gå bra på seminariet nästa torsdag.
 
Utöver skrivandet blev vi rastlösa och trötta och Sofie blev en aning kaxig. Därav konversationen ovan.
 
Så mot kvällen fanns det inget annat att göra än att åka hemåt, laga till fisk i ugn och titta på två avsnitt Homeland och sju avsnitt Seinfeld. Jag och Sofie har alltså officiellt denna afton valt våra serier för de kommande fem månaderna. Som sagt, att vara sambo med henne kommer gå alldeles utmärkt. Förutom att vi båda är sockerråttor. Det dilemmat kan sluta hur som helst. 
Dagbok | | Kommentera |
Upp